Hemlösa akademiker

Det kan man läsa om i artikeln ”Hemlöshet i akademin”. Nu är det ju inte hemlösa på riktigt de menar utan låtsashemlöshet, ungefär som de säger att de har kunskap men egentligen menar låtsaskunskap.

Vem känner sig egentligen hemma i akademiska sammanhang som seminarier, konferenser, tidskrifter och sociala mötesplatser? Det har att göra med en rad omständigheter, bland annat erfarenheter av kön, klass, etnicitet och rasifiering. I en ny text om kritiskt tänkande tar Fataneh Farahani, docent i etnologi, avstamp i postkolonial feministisk teori för att diskutera tillhörighet i akademiska rum.

I början av 1990-talet uppmärksammade svenska genusforskare, ofta med egna erfarenheter av rasifiering, avsaknaden av debatt om etnicitet och ras inom den feministiska forskningen. Vithetsstudier har sedan dess etablerats som en viktig kritik där forskare visar hur strukturell rasism inte bara skapar underordning och marginalisering, utan resulterar i privilegier och överordning för de som tillhör den vita normen.”

Det handlar alltså om folk som inte känner sig ”hemma” i akademin och inget annat. Och hittepåordet ”rasifiering” måste givetvis klämmas in också. Att ta avstamp i ”postkolonial feministisk teori” låter som något det va?

”Vithetsstudier har sedan dess etablerats som en viktig kritik”… Kan de inte studera sitt eget brunöga istället? Det ger nog mer tror jag och är ungefär samma sak.

hemlös

Vilken tur att personen på bilden har sina vita privilegier och tillhör överordningen, annars hade det gått illa för honom…

MVH

MiT

Tidigare inlägg
Följande inlägg
Lämna en kommentar

24 kommentarer

  1. Dreadlock

     /  10/25/2014

    Det verkar ,med ledning av artikeln, försiggå en avancerad form av rasism inom vissa akademier, men hur är det egentligen ? Det produceras mer avhandlingar än någonsin inom den akademiska världen med kön och ras som tema som angriper den ”vita hegemonin” .

    Det är ju en paradox som heter duga.

    Personligen ser jag den akademiska feminismen ,med tillhörande vithetstudier,rasifieringsbegreppet, Underordningskonceptet och tillhörande sociologiska analyser som ännu en böld inom det sociologiska fältet som i snart 60 års forskande tillfört mer kontrollnit över människor som anses göra (Och tänka) fel…Än den bidragit till den faktiska samhällsutvecklingen . En med skattemedelsfinansierad propagandaapparat av likriktade papegojor som rapar upp uppkastningar inom en skyddat verkstad.

    Svara
  2. MiT

     /  10/25/2014

    Svara
  3. Jag har full förståelse för deras utsatta situation. Det är inte lätt att ha arbetsfria inkomster. Att varje dag veta att man inte behöver prestera något resultat överhuvudtaget. Som tvingas iväg under omänskliga förhållanden till bekväma stolar på seminarier för att lyssna på människor som pratar om saker dom tycker är intressanta.

    Annat är det med oss andra som har chefer med verksamhetsmål som måste uppfyllas. Vi som måste kliva upp varje dag även om kroppen och själen värker av ren utmattning. VI är privilegierade.

    Kan vi inte starta någon sorts hjälpinsamling till alla dessa hemlösa akademiker och visa lite solidaritet?

    Svara
  4. Dreadlock

     /  10/25/2014

    ”Kan vi inte starta någon sorts hjälpinsamling till alla dessa hemlösa akademiker och visa lite solidaritet?”

    Nä.

    Svara
    • Dreadlock

       /  10/25/2014

      F.Ö. anser jag att feministiska studier på utflippat akademisk nivå bekräftar att ”vetenskapen” är en sjukdomsepidemi , för vilken Feminismen är svaret på. Det är bara lite olika inkubationstid för ett samhälle som släpar efter. Vetenskapen feminismen borde alltså behandlas som Ebolaangripna vetenskapsfält.

      Svara
    • Se det som en sorts försäkring. Vem som helst kan bli akademiker. Du vet aldrig när du drabbas.

      Svara
    • Manlig bastion? Tvinga då alla att läsa genusteori. Tänk om genusvetarna i konsekvensens och tvärvetenskapens namn skulle vara tvungna att bekanta sig med differentialekvationer och hypotetisk-deduktiv vetenskapsteori? Det skulle bli skrikgråt, uppror och könsords-talkörer.

      Svara
  5. MiT

     /  10/25/2014

    ”Design och genus – hur vi formger produkter och hur de formar oss”
    http://www.lucs.lu.se/wp-content/uploads/2013/02/kke_vt14_littsem-2_design-och-genus.pdf

    Svara
    • Orkade bara läsa innehållsförteckningen och referenslistan. Ur innehållet:
      ”3 Hemmet – en social och politisk konstruktion”
      ”4 Könskoderna i vår omgivning”
      ”6.1.3 Borren och stavmixern”
      ”6.2 Objektifiering i system
      6.2.1 De osynliga systemen”

      Referenslistan: mer än hälften av referenserna är feministisk skönlitteratur.

      Vad gör detta ideologiska debattinlägg på Lunds universitets hemsida?

      Svara
  6. Grodan Boll

     /  10/25/2014

    erfarenheter av rasifiering, avsaknaden av debatt om etnicitet och ras inom den feministiska forskningen

    Om det ändå stannade där…

    Svara
  7. MiT

     /  10/25/2014

    Svara
    • Benjamin

       /  10/27/2014

      Nästa tweet säger kanske ännu mer. Det börjar som bekant med ett lillfinger:
      ””@hizb_ut: Sverige har 3 363 kyrkor. Sveriges muslimer vill ha moskéer. Rättvisa men inte islamofobi. 3 363 moskéer i Sverige.”

      Svara
      • Benjamin

         /  10/27/2014

        Vid närmare titt misstänker jag att kontot @hizb_ut är ett skämtkonto eller lite som ”Jämställdhetsfeministerns” blogg fast med islam som tema.

        Svara
  8. Björn

     /  10/26/2014

    ”Vem känner sig egentligen hemma i akademiska sammanhang som seminarier, konferenser, tidskrifter och sociala mötesplatser? Det har att göra med en rad omständigheter, bland annat erfarenheter av kön, klass, etnicitet och rasifiering.”

    Vad svamlar hen om? Akademiska konferenser och journaler är väl i princip alltid internationella företeelser? Urval av artiklar som ska presenteras sker nästan alltid utan kunskap om upphovsman. Ambitionen är ju att det skall vara fullständig meritokrati utan hänsyn till just kön klass och etnicitet…
    Satans svammel!

    Svara
    • Benjamin

       /  10/27/2014

      Att inte känna sig hemma är dessutom ett universellt mänskligt problem som säkert alla har varit med om av olika skäl och i olika sammanhang. Det är inte nödvändigtvis enbart kopplat till saker som ras och kön. Vill man komma någonstans i världen måste man ibland göra saker som känns obekväma. Vill man inte kan man förvisso sitta och gnälla om hur synd det är om en. Synd bara när gnället i sig blir ett universitetsämne.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: