Genusforskning i juridiken

Vet inte om jag haft uppe den här, ”Genusforskning i juridiken”, innan på bloggen, möjligt att jag jag nämnt den någon gång

Den ingår i en serie skrifter som gavs ut i samarbete mellan Nationella sekretariatet för genusforsknings jämställdhetsråd och Högskoleverket (nu heter det Universitetskanslerämbetet). Den är från 2001 men saker har ju inte blivit bättre sen dess utan snarare tvärtom.

Jag är inte så kunnig inom juridik så det jag tar upp nedan som konstigt kanske är helt normalt i den världen. Något som kan vara lite svårt att förstå i skriften är att de verkar se det som ett problem att lagar till exempel är könsneutrala. De återkommer till detta som ett problem flera gånger.

Sid 9: Likabehandling kan inte användas som en metod för att man ska sträva efter likabehandling? Utan då kan man använda ”särreglering som en kompensatorisk åtgärd” det vill säga att man i lagen ska behandlas olika. WTF?

Strax efter det ovan kommer detta

”En analys av hur rätten reproducerar en manlig norm och därmed kan missgynna kvinnor trots att rätten är formellt könsneutral kräver helt andra metoder …”. Det KRÄVER helt andra metoder än rättspolitiska krav på formell likabehandling. WTF?

Sis 12: När det inte duger med könsneutral längre så kallar man det ”verkligt könsneutral”. Men könsneutral är inte bra heller verkar det som eftersom genusfolk vill ha en ”könsutjämnande eller könsbalanserad” rätt.

Sid 17-18: Nu är denna skrift från 2001, är det någon som vet om det fortfarande gäller att företag med 10 eller fler anställda ska verka för ”könsutjämning”? Och sen det där ”positiv särbehandling”, det låter ju bättre än diskriminering, det måste jag erkänna. Men det betyder diskriminering och inget annat. Oavsett åt vilket håll den går.

Sid 19 (fortsättning från sid 18): Se där, med hjälp av postmodernistiskt influerad teoribildning ifrågasätts synen på rätt och rättskällor eftersom juridiken studeras vidare utifrån en feministisk teoribildning…

Så samhället utgår från att mannen är som norm och kvinnan som undantag. Utan undantag verkar det vara också? Det är jämställdhetspolitiken inför 2000-talet.

Sid 20: Ojdå, så ett feministiskt perspektiv på rätten innebär alltså att kopplingen till kvinnor som grupp blir mindre uttalad? Och där kommer det igen, en könsneutral lagstiftning är visst inte bra enligt genusfolket eftersom den sägs gynna den typiska mannen framför den typiska kvinnan. Vem nu den typiska mannen respektive kvinnan är, har någon träffat en sådan typisk person?

Sid 20: Nu är den som sagt ganska gammal men man kan ju undra om forskningen verkligen visade det? Eller visade den då, liksom nu, att det finns oförklarade skillnader? För jag gissar att det då liksom nu är förtvivlat svårt för dem som hävdar att det finns lönediskriminering att faktiskt visa upp ett enda företag där det förekommer.

Sid 20-21: Så genus blir ett analytiskt begrepp som gör det möjligt för forskaren att frigöra sig från det samtida självklara sättet att förstå kön. Så länge den samtida förståelsen inte handlar om att mannen är norm givetvis, då ska det inte frigöras ett dugg utan då drar man till och med in ”den typiska mannen”, allt för att försöka bekräfta det man söker bevis för…

Sid 23-24: De grundläggande strukturerna och sätten att tänka kan (eller ska…) omdefinieras? Det är där skon klämmer, om det är neutralt så försvinner genusfolkets position som relevanta och viktiga. Det får ju inte ske så därför är könsneutralt dåligt. Det är ju för genusforskaren bara en ”föreställning” att det är neutralt. Och det är då man ska röra sig utanför den objektiva tolkningen av lagen för att försöka leta nya ”typiska män” antar jag. Sidorna 24-25 är mycket intressanta för den som är intresserad…

Sid 25: Genusforskningen inom juridiken anser det alltså vara ett problem att den tolkningsmetod som används i svenska domstolar är den objektiva, att man tolkar lagen efter vad det faktiskt står i den och kompletterar med prejudikat och motivuttalanden.

Sid 25: Jo, de verkar faktiskt anse det vara ett problem att svenska domstolar använder en objektiv tolkningsmetod och ser det som dåligt för lika rättigheter? Det måste vara postmodernistiskt tänkande, krig är fred, slaveri är frihet och så vidare…

Sid 27: Jupp, den juridiska genusforskningen är starkt influerad av postmodernism… Och for the record, det heter fortfarande manlig omskärelse och inte könsstympning. Det ger som sagt helt olika associationer. Av någon anledning är det bra med de olika associationerna när det gäller manlig könsstympning…

Sid 27-28: Så positiv särbehandling vill de ska ses som en kompensatorisk åtgärd för annan positiv särbehandling som de absolut och tvärsäkert säger sker utan lagens hjälp. Så OM det skett någon annanstans så ska just DU diskrimineras för det trots att DU inte haft ett enda dugg med något sånt att göra. Låter väl härligt? För det finns redan en bra beskrivning av vad ”positiv särbehandling” är och det är diskriminering.

Sid 29: Jämn könsfördelning ses som rättvisa och kvalitet. Undrar hur det ser ut bland genusfolket själva, är det prat om jämn könsfördelning i form rättvisa och kvalitet?

Som man ser så står det inte ord om att jämn könsfördelning är viktigt ur ett rättvise- och kvalitetsperspektiv utan detta hastas snabbt igenom. För att dölja den påtagliga bristen på män så nämner man pliktskyldigast några gamla uvar men villkoret verkar vara att man ska forska om kvinnan endast. Och sånt bekräftas även av modernare varianter, man skulle ju kunna tro att män där är intresserade av männens villkor men så är det inte, de är liksom kvinnorna i fältet endast intresserade av mannen som problem.

Sid 32: Det får alltså inte vara neutralt…

Sid 33: NEJ, det pekar på att de INTE ska finnas där överhuvudtaget och inget annat! För som sagt, deras största rädsla verkar vara att det ska vara neutralt…

Sid 34: Så den juridiska genusforskningen har alltså verktygen som behövs för att problematisera mannen, vilken överraskning…

Sid 34: Jo det är precis inom de områdena man vill se dem… Områdena ovan är väl snarare exempel på sådana där de ska vara bannlysta.

Jag avslutar med förordet eftersom det säger ganska mycket eftersom man själv erkänner att man inte kan svara på vad det är för något de håller på med. Men man försöker vända på det till att det ska vara något positivt att de inte vet det. Det ska ses som utmärkande i positiv bemärkelse att de inte kan samlas under vad de kallar ”snäv definition”. Finns inget som säger att definitionen måste vara snäv utan bara att en definition behövs. Men de klarar inte ens av att ge en sådan utan istället så svamlar de som om det skulle vara något bra att en definition saknas.

Det finns många som undrar hur det som Maciej Zaremba tog upp i sin första artikel i förrgår kunde hända. Svaret finns egentligen i den lilla skriften om genusforskning i juridiken, man har låtit fel folk få inflytande över viktiga frågor sen länge tillbaka.

MVH

MiT

Publicerat av MiT den 04/21/2015

https://toklandet.wordpress.com/2015/04/21/genusforskning-i-juridiken/