En kedja av diskriminering

Idag i Aftonbladet kan man läsa om tre olika elever som lämnade in identiska skrivuppgifter och fick tre helt olika betyg, B, C och D. Ett bra initiativ av eleverna! De två tjejerna fick betygen B respektive C och killen fick D. Han spekulerar lite vad det kan bero på och nämner hudfärg och kön. Hudfärg tror jag han kan ta bort ur ekvationen eftersom det är bevisat sen länge att killar blir både betygsdiskriminerade och diskriminerade i övrigt i skolan oavsett hur man ser ut men man skiter i det helt enkelt.

Det är intressant att höra representanten för Skolverket som säger att det inte ska vara så men att man egentligen inte ska betygssätta sådana här små uppgifter utan att betyg bara ska sättas på en samlad bedömning. Det må vara hänt att man kanske av olika skäl inte ska betygsätta enskilda uppgifter men slutresultatet blir ändå samma sak, diskriminering. Om man diskrimineras genom alla prov och uppgifter och sen sätts bedömningen av resultatet av alla prov och uppgifter så hänger ju diskrimineringen med oavsett?

Och trots att det är bevisat sen länge att killar betygsdiskrimineras och diskrimineras i skolan så vill inte representanten för Skolverket tro att det är så. Trots att det är bevisat sen länge alltså…

Först diskrimineras killarna alltså genom hela skolan på olika sätt vilket gör att de får svårare att komma in på universitet/högskolor eftersom man söker på betyg. Första länken i kedjan.

Det finns ju högskoleprovet för dem som kanske inte har fått tillräckligt bra betyg oavsett orsak, där kan man ändå visa att man besitter kunskaper och kapacitet för att studera vidare. Nänä, så får det inte vara i Sverige utan även högskoleprovet ska används som en sorts utjämnande faktor och eftersom män alltid har haft bättre resultat än kvinnor (generellt) på högskoleprovet har man i flera omgångar gjort om provet för att män får bättre resultat på det och så får det ju inte vara i Sverige. Trots det så får män högre poäng på provet.

Förändringen 2011 innebar att antalet kvantitativa uppgifter utökades från 42 till 80, fördelade på fyra delprov vilket innebar att den verbala delen och den kvantitativa delen blev lika viktiga.

Med en matematikdel trodde man att kvinnor skulle få högre poäng eftersom flickor överlag har bättre betyg i matte än pojkar.

– Men tittar man på de nationella proven i matematik så har pojkar bättre resultat än flickor så vår tanke höll inte. Vårt mål är naturligtvis att skillnaderna ska jämnas ut men det är väldigt knepigt, säger Mattias Wickberg, utredare på Universitets- och högskolerådet.

Där bevisas diskrimineringen återigen men man vill inte ens se den trots att den lyser i röd blinkande skrift framför ögonen. Man gjorde om för att kvinnor skulle få bättre resultat genom att lägga till i de delar där kvinnor har högre betyg än män. Det är bara det att betygen inte är rättvisande vilket de nationella proven visar… Och kan någon förklara varför det naturligtvis är deras uppgift att jämna ut skillnader? Provet ska väl visa lämplighet att läsa vidare med högre studier?

Länk två i kedjan är klar. Först diskrimineras killar i skolvärlden så de får lägre betyg, när de sen tar till den andra möjligheten, högskoleprovet, efter att ha diskriminerats i skolan så diskrimineras de även där eftersom det inte ska få finnas några skillnader och man försöker anpassa även det provet så att kvinnor ska få bättre resultat.

Länk tre är att plocka fram en professor i genus som anser att högskoleprovet gynnar vita kränkta män. Nej förlåt, hon är visst professor i pedagogik.

– De som tjänar på högskoleprovet är svenska män från socialgrupp ett, så är det, säger hon.

Ja hon uttryckte det inte exakt som att det är vita kränkta män, hon är ju ingen genusprofessor, men det är exakt vad hon menar. Hennes förklaring kunde dock lika gärna kommit från en genusprofessor eftersom det hon betecknar som ”tjänar på” förmodligen bara är ”ickediskriminering”. Sen kanske inte högskoleprovet är perfekt men att säga att de som bevisligen blivit diskriminerade genom hela skolgången ”tjänar på” provet när de inte blir diskriminerade längre är arrogant.

Dagens skola är helt enkelt anpassad för att gynna tjejer, dyker det upp minsta lilla som anses gynna killar så ska det omedelbart motarbetas och sättas in åtgärder.

Så alla bevis för att killar diskrimineras i skolan finns, det har varit känt i massor av år men man gör inte ett skit åt det. Mer än kallar diskrimineringen för ”killars antipluggkultur” och ”maskulinitetsnormer” då förstås…

Kanske en stor del av förklaringen till kvinnodominansen på universiteten helt enkelt är diskriminering av killar genom hela kedjan?

När diskrimineringen började är nog svårt att säga men gissar att den i alla fall tog fart ordentligt när genus/radikalfeminism/postmodernism började genomsyra hela skolvärlden inklusive universitet och högskolor…

Sen har vi ju andra importerade problem att brottas med i skolvärlden också, ovanpå allt annat…

MVH

MiT

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

27 kommentarer

  1. Jan

     /  04/07/2016

    Som jag sa tidigare: I det här fallet är man bara intresserade av rasistvinkeln eftersom den faller inom åsiktskorridoren. Att kvinnor gynnas betygsmässigt i grundskolan och gymnasiet är ett icke-problem i korridoren.
    Precis som fenomenet att kvinnor får lägre resultat i högskoleprovet eller att kvinnor är överrepresenterade på landets högskolor och universitet. Symptomatiskt är att reaktionen på kvinnors sämre prestationer på högskoleprovet snarare är att man ska göra om provet än något annat.

    Svara
  2. Pelle2

     /  04/07/2016

    Såg också det där att man ännu en gång ville konstruera om högskoleprovet eftersom killarna fortfarande är bättre på de proven än tjejerna. Blev precis lika förbannad som du.

    Varför är det alltid ett problem om killar är bättre än tjejer inom någon typ av utbildning ?

    Förutom att killar systematiskt blir missgynnade inom utbildningsvärlden så görs det ytterligare satsningar på tjejer på de utbildningar där dom inte dominerar.
    Killarna får som vanligt sköta sig själva och allt är deras eget fel..

    Undrar om det är pg.a kvinnodominansen inom skolvärlden som det ser ut på detta sätt eller om det beror på att genusdårarna har lyckats infiltrera skolvärlden mera effektivt ?

    Svara
  3. MiT

     /  04/07/2016

    Svara
  4. Pether

     /  04/07/2016

    För en massa år sedan så var det ju två syskon som lämnade in samma uppgift till samma lärare. Tjejen fick MVG, killen IG.

    Svara
  5. MiT

     /  04/07/2016

    Svara
    • Pelle2

       /  04/07/2016

      Om Angelica Karlsson:
      ”Reporter på @Aftonbladet (främst @ABmorgon). Twittrar om sånt som är viktigt. Brinner för #barnrätt & #hbtq. Gillar #svpol och älskar bra #nyhetstips”
      Vem är förvånad att hon brinner för HBTQ och verkar vara en radikalfeminist ?
      Kvinnor är alltså motsatsen till snubbar på feministiska numera.
      ”snubbarna” jobbar väl för övrigt också när de står på scen och representerar Nordea och jag förmodar att kvinnorna har valt sitt eget arbete också…
      Eller det är förmodligen patriarkatet som har tvingat dom att bli journalister precis som Angelica har blivit det..

      Svara
  6. Hur går det här till egentligen? Att pojkar är diskriminerande och att varken media eller skolväsen bryr sig om det vet vi tyvärr. Vad jag har svårt att förstå är hur en lärare kan få in två exakt likadana skrivuppgifter, jag antar att det betyder uppsatser, där enda skillnaden är typsnitt och bilder utan att märka det. Är lärarkåren numera så obildad att den bara tittar på bilderna och bedömer typsnitt?

    Svara
    • JW

       /  04/07/2016

      Vad jag har hört av de som jobbar som lärare ögnar de oftast bara igenom. Pekfingret i luften ungefär.
      Vår kamrat Rickard kanske kan upplysa oss hur det ser ut?

      Svara
      • Hur kan man ge feedback och utveckla barnens skrivförmåga då? Märkliga värld.

        Svara
      • Rikard

         /  04/07/2016

        Hej.

        Alltför sant i en del fall.

        Utan att se själva uppgiften, alltså de instruktioner eleverna fått, tänker jag uttala mig med Brask-lapp av finaste Löfven-trä. Troligen är de skiftande bedömningarna här en kombination av vaga och godtyckliga instruktioner (för att ge kreativ frihet till självständig kunskapsinhämtning), lärarens relation till respektive elev, samt betygs- och styrdokumentens ogenomträngliga snömos och löskokta floskelsvada.

        Det är tyvärr så att mig veterligen hålls ingen metodundervisning på lärarutbildningarna sedan årtionden. Med det menar jag instruktion i hur prov, läxförhör och andra skrivningar utformas så att dessa rättvist och rättvisande mäter och prövar det skaparen vill mäta och bedöma. Istället ligger fokus mycket hårt på att eleven skall kunna uttrycka hur väl den förstår och instämmer med värdegrunden.

        Det kanske är svårt för den som inte jobbar i skolan, och det kan vara att jag är den som är extrem jämfört med kåren, men min erfarenhet är att full relativism råder: upplevelser trumfar fakta, identitet och grupptillhörighet trumfar gemensamhet utifrån likadana uppgifter.

        En annan i mitt tycke bidragande orsak till försämringen som det här kan vara ett utslag av (rent slarv undantaget) är att man desperat försöker föra över metoder från universitets- och forskarvärld till grundskolan. det låter kanske bra, men vad det innebär i praktiken är att man ersätter den faktainlärning som utgör grunden för högre studier med att studera metoden för studier. Eleven lär sig således inte pluskvamperfekt, men väl att tycka något om sin kunskapsupplevelse. Eleven läser inte noggrant ‘Robinson Crusoe’ och skriver ett referat, utan läser den ‘snuttifierade’ barnversionen och får skriva utifrån ‘lässtrategier’ (mallar för hur eleven skall tänka och tycka när den läser – komplett med hur texten stämmer med dagens värdegrund) vad eleven känner inför texten.

        Et cetera ad infinitum et nauseam, eller vad det nu blir på riktig latin

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, lärare

        Svara
  7. Skeptisk

     /  04/07/2016

    Vi har flera aspekter här. Lärarna gör fel som ger betyg på en uppgift om inte uppgiften testar av samtliga betygskrav (förmågor) på kursen. Vilket är högst tveksamt. Även om jag har ett prov som testar av alla förmågor ger jag sällan ett samlat betyg. Det får man på slutet på kursen. Däremot får man formativ bedömning om vilka förmågor man kan utveckla och hur. I slutet på kursen bedöms eleven utifrån de förmågor han/hon har då och där man gärna använder en stor del av centrala innehållet. Låter det krångligt? Det är det. Låter det som att det främjar likvärdigheten? Det gör den inte.

    Sen har vi frågan om betygsdiskriminering. Om vi utgår ifrån att män och kvinnor i genomsnitt är lika intelligenta och på gruppnivå i snitt skulle kunna lära sig lika mycket bör betygen i snitt reflektera det. Om det inte är så finns det två möjligheter. Killarna lär sig mindre i skolan eller killarna får inte de betyg de förtjänar. Jag skulle säga både och. Det är inte killarna som har ett skolproblem, utan skolan som har ett killproblem. Man vet egentligen hur man får kilarna att prestera bättre i skolan. Tydliga uppgifter, beting, tävlingar, tydliga mål och belöning. Och möjligheten att glänsa. Saker vi tagit bort från skolan de senaste 30-40 åren. Skolan belönar dessutom inte kunskap och innovation, utan att man gör som läraren förväntar sig. Man ska knäcka koden för att få bra betyg. Det gör flickorna i större utsträckning. Man får flit-bonus. Det får man inte på NP. Speciellt inte i Ma. Där får man poäng för att tolka en uppgift rätt, lösa den på ett effektivt sätt, kunna använda hela sin verktygslåda, hitta egna vägar och kunna kommunicera. Eftersom problemen är blandade är det inte givet vilket avsnitt de tillhör och vilka verktyg man ska använda.

    Till sist högskoleprovet. För det första är det inte tänkt att visa om man är behörig till högskolan eller hur bra man kommer klara den. Högskoleprovet är krasst en sorteringsmekanism. Betygen fördelas av en normalfördelningskurva beroende på resultatet. Medelvärdet ger 1,0 och antalet betyg i toppen och botten är givna. Man antar att så många gör provet att det blir rättvist även om det skulle vara lite lättare/svårare något år. Felet de gör när de antar att det ska vara jämt resultat mellan olika grupper är att inte alla grupper gör högskoleprovet i samma utsträckning. Högskoleprovet görs i första hand av de som läst studieförberedande program men som anser deras betyg inte räcker för den högskoleutbildning som krävs. Så redan urvalet är snett beroende på olika orsaker. Då kan man inte förvänta sig ett jämnt utfall. Dessa orsaker kan vara betygsdiskriminering eller ojämna betyg. De som redan har bra betyg nog för att komma in på sin tänkta utbildning gör inte högskoleprovet, vilket antagligen fler unga kvinnor har. Duktiga killar kommer i större utsträckning göra provet, vilket kommer synas i resultatet. Sen är det ganska intressant hur de tänker sig att olika ämnen och delar ska gynna män/kvinnor. Är inte det lite fördomsfullt?

    För att svara på orsaken till att högskoleprovet gynnar män i socialgrupp 1. Socialgrupp 1 för att det är den socialgruppen som i störst utsträckning läser på universitet/högskola. Så har det alltid varit. Vi har försökt jämna ut det, att vi kan göra klassresor, genom gratis högskola och studiebidrag/-lån, men mönstret är tydligt. Barn till högutbildade blir i högre grad själva högutbildade. Hög utbildning ger i snitt större inkomst, ger bättre socialgrupp. Att det är män beror som tidigare på att kvinnorna redan fått tillräckliga betyg i högre utsträckning. Det bör knappast vara raketforskning, ens för en professor i pedagogik.

    Svara
    • Skeptisk

       /  04/07/2016

      Rättelse. Det är tydligen lite fler kvinnor än män som skriver provet.
      https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/2016/hogskoleprovet-skrivs-pa-lordag—nara-88-000-anmalda/

      Dock. Om ungefär 88000 av Sveriges befolkning i högskolepluggåldern, säg 16-35, skriver provet är det på intet sätt säkert att det är ett representativt urval av hela befolkningen, vilket grundskolan är. Det krävs alltså en betydligt djupare analys av varför män klarar sig bättre på provet.

      PS. En intressant meningsbyggnad i SVD-artikeln ovan. Att det skulle vara större chans att en man svarar rätt. Öh, nej. Chansen att svara rätt är 20% per fråga. Om männen svarar mer rätt är det inte chans utan att de faktiskt löser uppgifterna bättre. Den enda möjligheten att använda chans här är att om man väljer ut en man och en kvinna slumpvist är det större chans att han har bättre resultat, fast det stämmer inte heller. Det kan vara ett litet antal som verkligen drar upp medelvärdet.

      Svara
    • invaderace

       /  04/07/2016

      Det är väl dokumenterat att kvinnliga lärare ger pojkar lägre betyg och flickor högre. Pojkar presterar bättre än flickorna på nationella proven men får lägre betyg. Detta är ingenting som engagerar våra politiker och tjänstemän, tydligen.

      Svara
    • Rikard

       /  04/07/2016

      Hej.

      Applåder. Lättfattligt och välformulerat – jag känner särskilt igen mig i att vi inom skolan har killproblem. Vi kanske skulle kräva kvotering av tjänsterna tills vi har varannan damernas, istället för tre fjärdedelar som jag tro det är nu.

      Inom diverse områden talar man ibland om förflackning – min inre mansgris vill här att jag dryftar om vi i skolan kanske skall tala om förflickning, och till ingens gagn dessutom.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Svara
      • Skeptisk

         /  04/07/2016

        Ser inte kvotering av män som en lösning. Kvotering innebär att man blir betraktad som mindre kunnig. Även om man tagit sig dit på egna meriter. Istället bör skolan tänka om och börja använda metoder som gynnar både flickor och pojkar, samt pojkiga flickor och flickiga pojkar. Diskriminering kan vi komma åt med anonymiserade examensprov. Externt rättade. Visst är det ett problem att allt hänger på ett par tillfällen, men det skulle ta bort godtycket. Praktiska färdigheter på yrkesprogram kan visas med ett gesällprov. Vi har ETT körkortsprov, vilket vi avgör om en person är lämplig att framföra flera ton stål bland mjuka trafikanter. Om utbildningar inte tycker det räcker är det bättre med separata antagningsprov som mäter just de kvalitéer som är bra för just den utbildningen. Det säger dessutom mer om vad personen kan nu än vilken kurs man fick godkänt i för fem år sedan.

        Svara
        • Rikard

           /  04/08/2016

          Hej.

          Ursäkta, jag borde skrivit någon markering om sarkasm eller så. Givetvis förordar jag inte kvotering på grundval av biologiskt eller socialt kön – det vore både orättvist, nedvärderande och befängt. Jag avsåg att vara en smula raljerande över att många idag (avser inte dig) verkar tro att bara vi kvoterar efter någon sorts politisk räknesticka så löser sig allt.

          I övrigt ser det ut som vi har samma syn på hur vi skapar så rättvis skola som möjligt; jag har själv länge förordat både yrkesskola och gesäll/lärlings-system. Vill man bli akademiker efter ett antal år på verkstad eller inom städbranschen är det bara att börja studera – jag har själv gjort så.

          Kamratliga hälsningar,
          Rikard, lärare

          Svara
    • Per

       /  04/07/2016

      Hej!

      Jag tror att du har fel om normeringsförfarandet av provet. När jag själv skrev 2.0 kontaktade jag de ansvariga av ren nyfikenhet varpå de informerade mig om att en referensgrupp som får göra provet varje år inverkar på justeringen. Råpoängen för att uppnå slutpoängen skiljer sig från år till år eftersom man justerar för att provet kan vara lite olika svårt. Provet är en god prediktor för hur en individ kommer att klara högre studier på populationsbasis. Detta är vad jag fått förmedlat till mig år 2010 men skjut inte budbäraren om det visar sig att jag har fel.

      Per

      Svara
      • Skeptisk

         /  04/08/2016

        Exakt hur man normalfördelar vet jag inte, men man siktar efter att få samma fördelning år efter år. Man vill inte att antalet 2.0 sticker iväg. Jo, man kan väl säga att övre halvan kommer klara högskolestudier bra och skriver man sämre än 0,5 bör man nog överväga om högskolan är rätt plats.

        Svara
  8. T

     /  04/07/2016

    Det var likadant för 40 år sedan när jag gick på gymnasiet. Hade jag alla rätt på matteprovet fick jag en 4:a (VG). En tjej fick 5:a (MVG) trots några fel på samma prov. En gång klagade jag på betyget i ett annat ämne och då fick jag en 1:a (IG) för det påstods att jag hade fuskat på provet. Efter det gjorde jag bara hälften av provfrågorna. Varför anstränga sig?

    Svara
    • Rikard

       /  04/07/2016

      Hej.

      Framgång är god hämnd för oförrätter.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Svara
      • T

         /  04/08/2016

        Det betydde inte något då eller senare. Bara en observation på att det var riggat. Framgången kom ändå för den måste man skapa själv.

        Svara
    • Anonym

       /  04/08/2016

      Samma för mig. Räckte upp handen för mycket enligt min lärare. Varför ens försöka?

      Tjejerna gick och grät sig till MVG.

      Svara
      • Kristian

         /  04/08/2016

        Jisses amalia.
        ”Du jobbar för mycket. Vi måste sänka din lön.”
        Vansinne. Medelmåttornas diktatur.

        Svara
        • T

           /  04/08/2016

          Så var det när man jobbade på bygge. När man reglat och gipsat innerväggar för snabbt fick man sätta sig på dass och läsa tidningen till 15.30 för att inte få skäll av lagbasen. Tur att man lämnade den korrumperade branschen för 25 år sedan.

          Svara
  9. dolf

     /  04/07/2016

    … och det fortsätter hela vägen upp till äldreboendet: http://genusdebatten.se/kd-nat-ar-skumt-med-ert-lagforslag-om-aldreboende/

    Svara
    • En hög åldergräns leder till att de behöver sparka ut färre pensionärer, när verksamheten byter inriktning …

      Svara
  1. Äntligen något positivt på bloggen! | WTF?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: