Det svenska tillståndet

Såg en tweet från Jan Ericsson, riksdagsledamot från M, och Mattias Albinsson, frilansjournalist på alternativa medier, ställde några frågor

Mattias andra fråga ska vara direkt på hans första, det är twitter som spökar till det lite med kronologin.

På ett sätt förstår jag Ericsson, det är valår och det gäller att kampanja för sitt parti. Jag förstår att alla partier vill kampanja för sitt eget parti när det är valrörelse och passa på att försöka knipa poänger osv, speciellt mot partier som man blöder väljare till. Det är så det funkar.

Men jag tror att de flesta OCKSÅ undrar ungefär samma saker som Mattias. Hur tror man det mångkulturella lyckoriket ska fungera om man inte ens kan prata om landets problem med sina kollegor från andra partier på samma arbetsplats?

Jag tycker det är lite typiskt för hur saker (inte) funkar i Sverige. Och kanske i andra länder också i o f.

Men dock, Jan brukar prata med folk som skriver till honom, inte bara med andra politiker och journalister som de flesta andra gör. Men han är en partist, svaren han ger ligger alltid i partiets intresse oavsett om det innebär att han måste ägna sig åt semantik och hårklyverier. Så han är som vilken lojal partimedlem som helst. Och så är det valtider. Och han är ju trots allt politiker…

Men man ska se detta i skenet av hur det ser ut nu och funkar! När det faktiskt är allvarligt läge för landet (nä, inte allvarligt som i  Venezuela, i diktaturer eller liknande men allvarligt på olika sätt), så kanske man ska ägna mindre energi åt partitaktiserande osv och mer på att faktiskt inse att det finns enorma problem som inget parti kommer att klara av att ens försöka ordna upp utan samarbete. M kommer inte att fixa det. Inte ens med Allijangsen om den återuppstår från DÖ och om KD överlever 4%. Inte SD heller! Inte S heller. Inget av lilleputtpartierna kommer att kunna göra någon skillnad alls, en del av dem snarare tvärtom. S&M kommer inte kunna göra nåt ens om de delar på makten och härligheten efter valet eftersom de båda tillsammans inte har tillräckligt av lösningen.

Det är också problem som går djupare än att det kan lösas av en riksdagsmajoritet under 4 år, man kanske hinner skrapa lite på ytan.

En del, ibland jag, pratar om systemkollaps. Det finns såna som försöker göra sig lustiga och ställer frågan varje dag på twitter ”Har det blivit någon systemkollaps idag då? Nähä, inte idag heller.”.

En systemkollaps handlar ju inte om att allt faller ihop med ett jävla brak och sen är den ett faktum utan det går relativt sakta. Det man jämför är hur det funkat tidigare med hur det funkar nu. När man är i den och den pågår så kanske man inte ens märker det så mycket utan man märker det först när den når en sorts gräns.

Jag kan inga definitioner på en systemkollaps utan det ovan är vad jag själv tror det handlar om i stort. Att myndigheter inte levererar vad de ska leverera. Att skatten måste höjas fast man får allt mindre för pengarna. Korruption. Politiker som är totalt tondöva och blir mer och mer intresserade av att säkra makt och förmåner till sig själva. Mer desperation för att säkra sin plats vid grytorna. Osv.

Vad som kännetecknar en kollaps kan man ju se i Venezuela. Vad är utmärkande för kollapsen där? En del säger socialism och så är det såklart. Men det är inte det man ser direkt nu, det är inte det som som folket ser i sin vardag nu. Vad de ser och möter i sin vardag är brist på allt möjligt. Det är brist på allt. Utom på politiker som är tondöva och som skor sig själva och är beredda att gå mycket långt för att kunna fortsätta.

Sverige är inte Venezuela, långt därifrån. Men det vi ser som orsakar problem här är också brist på olika saker. Vi har inte brist på mat och sånt men vi har brist på många andra saker även om det är långt ifrån Venezuela.

Vi har brist på poliser, lärare, läkare, sjuksköterskor, bostäder, ordning i skolor, ordning i bostadsområden, socialtjänstemän, gränskontroll, på tjänstemän vid myndigheter som INTE är aktivister, skolor osv i en oändlig ström av områden. Det viktigaste vi har brist på verkar vara politiker med sunt förnuft kvar. Tyvärr.

Det uppräknade ovan är det som folk möter i vardagen. Politikerna möter inte det eftersom de är skyddade av livvakter och polis vid sina sällsynta besök i verkligheten.

Bristerna är skapade av politiker som ville ha ett Utopia men vägrat förstå (eller vägrat att ens låtsats förstå eftersom de mycket väl visste vad de gjorde) vad de ställer till med utan fortsätter i samma stil. Det är NOLL ödmjukhet inför de problem som finns och som drabbar folk men som inte drabbar dem själva direkt. Man har en arrogant inställning till helt vanliga svenskar, som om vad de säger, tycker och vill är oviktigt. Men ALLA problem är skapade av politiker, som utan en plan att hantera problemen, drivit på en folkökning utan att resten av samhället hängt med. Mot majoritetens vilja dessutom.

Det kanske kommer som en överraskning, men folk tycker – i allmänhet – inte om att bli kallade ”nazister”.

Speciellt om de verkligen inte är det.

Vi minns ju hur det låtit från alla möjliga håll de senaste 7-8 åren. Och fortfarande låter…

Man har kört på under massor av år med en politik som inte haft folkligt stöd helt enkelt. Och man har gjort det medvetet. Resultatet är SD.

Politiker idag bryr sig inte om vare sig dig eller mig, de bryr sig bara om sig själva. För om de brydde sig om oss också så skulle de inte agera som de gör. Då skulle de inte vara så jävla tondöva att de höjer sina löner när det ser ut som det gör. Då skulle de inte vägra att samtala med andra partier, speciellt inte sådana som visat sig haft mest rätt om utvecklingen de senaste åren. Höjd lön för politiker ska inte vara något självklart oavsett utan det ska vara kopplat till prestation. Är våra politiker värda sin lönehöjning…? Sko sig själv i första hand verkar vara drivkraften för politiker och andra nära dem idag. Det kanske alltid har varit så i varierande grad i o f. Men nu blir det tydligt.

Jag har inget emot att politiker i riksdag och regering tjänar bra, det ska man göra! Men med bra lön ska också följa ett stort ansvar och risk! Och det är ju där det brister i Sverige. De slipper ta ansvar som motsvarar den höga lönen och de riskerar ingenting! Att inte bli omvald är inte att ta ansvar och inte en risk utan en belöning, speciellt om man under tiden sett till att man kan leva gott resten av livet på andras bekostnad och under många år varit med om att skapa problemen som nu finns. Med lönen måste det också följa en kostnad om man inte sköter sig.

Politiker har de senaste 10-15 åren inte skött sitt uppdrag som de fått bra betalt för!

De som inte vågar vara vuxna i politiken framöver kommer att straffas hårt. Det kommer vi att se i valet i höst men ännu mer i valet 2022!

Det parti som i valrörelsen går ut och säger att de minsann kan fixa problemen bara man röstar på dem ljuger. Inget parti klarar av detta själv. Och OM man kommer överens ordentligt, dvs alla stora partier och några av lilleputtarna (men först måste man inse problemet…), så kommer det inte att gå på en mandatperiod, inte två, inte tre. Kanske om 5 -6 mandatperioder. Om vi har tur. Och om det ens går att fixa överhuvudtaget. Det är där vi är. Och vi har politiker NU som säger att de ska vägra prata med med MINST 25% av befolkningen efter valet.

Vi har allvarliga problem att lösa i landet men det vi får i stället för lösningar är kamelfarmer, en jämställdhetsmyndighet, afghanamnesti, könsneutrala toaletter, relativister som tycker att hedersförtrycket var likadant i Bräcke på 80-talet som det är nu i Sverige, ljugande politiker, krimideologer och professorer som ljuger och som inget vill veta, politiker som inte vill prata med varandra osv osv osv i rent deprimerande sörja.

Bara afghanamnestin, ca 9000 vuxna män utan asylskäl som ska gå i gymnasiet med riktiga barn, motsvarar 18 hela gymnasieskolor om det går 500 elever per skola (kanske snålt räknat?). Eller 300 klasser med 30 elever i varje. Hur många gymnasieskolor finns det i en lite större svensk stad? 7? 8? Hur ska man trycka in dem i befintliga skolor? 300 klasser som dessutom kräver oändligt med resurser bara för att hålla nästippen ovanför ytan.

Och det är alltså val om mindre än tre månader. Och partierna vill att vi ska köpa grisen i säcken…

MVH

MiT

Publicerat av MiT den 06/18/2018

https://toklandet.wordpress.com/2018/06/18/det-svenska-tillstandet/