Hur hamnade S därute? Vill de ha tillbaka lortsverige?

Hur hamnade S därute? Det frågar Widar Andersson på Folkbladet i sin ledare i förrgår. Han är med rätta bekymrad över olika sakers tillstånd i Sverige och i Socialdemokraterna. De har fullständigt tappat det när det gäller viktiga och aktuella frågor som förr faktiskt var något av S paradgrenar.

widarfolkbladet

Det finns ju svar på hur S har hamnat därute, kanske inte heltäckande enskilda men delsvar i alla fall. Ett sådant är postmodernismens intåg i partiet och man har låtit det få allt starkare fäste så det nu är en sådan maktfaktor att man inte längre kan trycka tillbaka det. För vem är det som styr S? Löfven? Eller är det den/de som kan få Löfven avsatt? Vem var det som såg till att Juholt fick avgå (mer än han själv alltså…)? Vem/vilka var det som såg till att Löfven vid sitt tal efter att ha blivit vald började prata om förtryckta med att börja säga ”mä…” men avbröt sig för att säga ”kvinnor” när han förmodligen tänkt att säga ”människor”? Vem har sett till att det ska vara en ”feministisk regering” med en ”feministisk politik”? Hur många tror att den feminism som det handlar om är den feminism som folk i gemen tror är feminism? De är inte ens nära varandra för regeringens feminism är radikalfeminism och inget annat.

Den är det som är framtvingad. Den är det som tillåter sådana som Veronica Palm att med jämna mellanrum häva ur sig korkade grejer offentligt, den är det som gjorde att Åsa Romson säger att vita medelålders heterosexuella män inte ens är människor. Och så vidare. Hur många tycker att Löfven ser bekväm när han pratar om feministisk politik? Ser det ut som om han verkligen tror att det är bra grejer?

Att S har hamnat så snett beror inte så mycket på Löfven eller Juholt som på postmodernismens intåg i partiet. Vet inte när det började men det tog väl fart på allvar med Mona Sahlin antar jag? Var det inte Mona, som integrationsminister, som såg till att en utredning om makt, integration och strukturell diskriminering helt enkelt petade bort utredaren när man började ana att utredningen inte skulle ge de önskade svaren och tillsatte en lydig som skulle leverera det som var beställt, nämligen att Sverige var en rasistisk avgrund?

integrationsutredning

Jo visst var det så…

Nu vet jag inte om dagens rädsla att ta tag i otroligt allvarliga samhällsproblem bottnar i just den händelsen men den är nog en bidragande orsak i alla fall. Den skulle visa att Sverige var den strukturella rasismens högborg. Struktur alltså, postmodernismens paradgren och sen dess är ordet ”strukturell [insert valfri]” flitigt använt i diverse statliga utredningar och rapporter som orsak.

Så det kanske inte är så konstigt att S hamnat därute? De har ju själva sökt sig dit? Jag har i mitt liv hittills bara röstat S eller blankt. Röstade S i senaste valet men det misstaget kommer jag INTE att göra om!

Vad finns för alternativ i S för den som tycker att postmodernismen och radikalfeminismen bör förpassas till sophögen där den hör hemma? S har målat in sig i ett hörn och sen byggt igen alla utgångar genom att go full postmodernism. Sen upptäcker de att folk inte är så intresserade av de flummerier som automatiskt följer med, då försöker de ännu hårdare och skiter i att det bara är en liten klick som tycker det är jättebra.

Vad finns i svensk politik för den som inte gillar postmodernism och radikalfeminism? Det finns bara ett alternativ, eventuellt två, och det är Sverigedemokraterna och i viss mån KD. De andra har sugits fast i det postmodernistiska träsket.

centernrättvisemaskad

Spår av fejk kan förekomma i tweeten. Men bara lite…

När till och med C vänder sig till Näsviseförmedlingen för att hitta medarbetare vet man att de har gjort sig irrelevanta i svensk politik. De enda de kan hitta med hjälp av dem är rena ideologiska ”fiender”. Även Moderaterna gillar Näsvise, Batra hyllade dem när de fyllde 5 år i våras.

lc3b6fvenrc3a4ttvisefc3b6rmedlingen

Och så gjorde även Stefan Löfven… Näsviseförmedlingen är alltså en politisk organisation som står LÅNGT ute till vänster. Frågan är om inte Vänsterpartiet är borgerliga i jämförelse med dem. Deras idé är att allt dåligt i världen beror på vita medelålders heterosexuella män. Någon som tror att det var Löfvens beslut att hylla dem? Om inte, vilka låg bakom då? Jag tror inte att Löfven är så galen men han är nog bakbunden av just postmodernistiska galningar i partiet, sådana som getts för mycket makt. Vilka är S vanliga kärnväljare, är det verkligen sådana som hatar vita män? Tillåt mig tvivla…

För mig är det inte konstigt att S hamnat långt ute i periferin, de har helt enkelt gjort sig själva mer och mer irrelevanta i svensk politik. Deras lösningar på saker och ting är bara ”lösningar” för att göra några få galningar glada och inget annat. Resten av sina väljare skiter de i och spottar samtidigt på. De har tappat allt de senaste 15 åren, det började lite sakta för att de senaste 5-6 åren accelerera något enormt. Jag hade en naiv förhoppning om att S-skutan kanske skulle börja vända så sakta i höstas. Jag hade fel, de ökade farten i samma riktning.

Och när de andra partierna gör sig irrelevanta i fråga efter fråga så dyker SD upp som gubben i lådan. SD står inte speciellt långt från S och de har skickligt sugit upp de gamla paradfrågorna som S ägde förut och några från borgerligheten. När S och de andra partierna bara har postmodernistiskt flum som lösning så har SD raka lösningar. De säger ”Vi kan lösa det här” och sen lägger de upp en logisk förklaring till hur. Det spelar ingen roll vad man tycker om deras lösningar egentligen. De har till exempel EN lösning på integrationspolitiken och EN lösning på tiggerifrågan där S och de andra partierna inte har någon alls. Nej, de har INGEN ALLS. För postmodernism kännetecknas också av att förakta logik, fakta och verklighet. Vad har folk att välja på då? Ingen lösning på gigantiska haverier i svensk politik, som berör alla svenskar på ett påtagligt sätt, eller EN lösning? Vad väljer man då tror ni när problemet blir mer och mer påtagligt… Sen kan man göra som en del och köra ner huvudet i sanden och rabbla sina mantran om att Sverige ska lösa hela världens problem som en humanitär stormakt och att hela jordens befolkning har rätt till Sveriges välfärdssystem. Men de flesta svenskar vet att det inte går. De vet att det är en utopi. Och vem vill ha politiker som tror på utopier att leda landet?

Det verkar som om många av dagens ledande politiker vill ha tillbaka det gamla lortsverige. De som inte vill ha det, vad finns för dem? För lortsverige är det som återstår när kåkstäder poppar upp här och där.

Detta samtidigt som S minskar mer och mer och blir mer och mer irrelavanta i svensk politik ju mer postmodernism de anammar…

**********

Måste läsas:

Cirkusartisterna av Marika Formgren

MVH

MiT

%d bloggare gillar detta: