Det gör ont när knoppar brister

Sverige har i massor av år haft ganska gott anseende ute i världen, vi har setts som ett ganska lyckat och bra land. Ett sorts föredöme helt enkelt som andra länders ledare kunnat hänvisa till. Så har det varit även om det säkert finns några som hävdar motsatsen. Men även de håller nog med om att Sverige i stort har varit ett jäkligt bra land att leva i. Har varit alltså.

Bilden krackelerar mer och mer, utländska medier gör reportage om Sverige fortfarande. Men inte som ett föredöme utan som avskräckande exempel. Detta har fått UD att bli bekymrade och man anlägger moteld mot vad man kallar ”desinformation”. Man ger instruktioner till ambassader och myndigheter hur de ska agera och själva sprida för bild.

– Vi kan konstatera att vi ser en hel del medieinnehåll och uttalanden också på politisk nivå i länder som Polen, Ungern, Tjeckien där Sverige lyfts fram som varnande exempel. Men det ser inte ut att vara en officiellt sanktionerad verksamhet som exempelvis i Ryssland, säger Henrik Selin på SI och nämner att man nu lanserat en rysk version av sajten Sweden.se, Sveriges officiella webbplats, för att ge en motbild till hur Sverige skildras i exempelvis ryska medier.

Svenska Institutet, ni vet de som nästan alltid ”lyckas” sätta @swedenkontot på twitter i händerna på rena galningar som anser att allt till höger om V är Adolf, har startat upp en variant på ryska. Undrar om galningarna som brukar spaka @swedenkontot också finns med i utländska mediers bild av ett Sverige i förfall? De är ju Sveriges officiella twittrare och de MATAR ut galenskap 24/7?

Jag undrar vad Ryssland gör för att motverka bilden av Ryssland i väst? Kanske startar de upp statliga kanaler på andra språk…? Fast när DE gör det så är det för att sprida desinformation och när VI gör det är det för att sprida RÄTT bild. Såklart. Mina barn och andras skitungar.

– De flesta i USA vet till exempel inte att vi nyligen hade en högerregering i åtta år. I USA finns inte så mycket kunskap om Sverige och då är det lättare för mytbildning om till exempel ”no go zones” att få fäste. Eller att det skulle förekomma flest våldtäkter här, när statistiken har med vår hårdare lagstiftning och inte med våldtäktsmängd att göra.

Christian Christensen, professor i journalistik vid JMK, glömmer nämna att den högerregeringen förmodligen hade ansetts vara ultravänster i USA. Och är det verkligen mytbildning att vi har ”no go-zoner”? Polisen själva säger ju att vi har det även om de inte använder EXAKT det ordet? Men vad de menar är ju just det?

Och nu får Sverige betala priset för att man av politiska skäl lagt in så mycket i våldtäktsbegreppet att siffran blir enorm. Och egentligen värdelös samtidigt. Man har gjort det för att göra vissa organisationer nöjda och glada eftersom DE har fått höga siffror att använda i debatten för att slå vanliga hyggliga svenska män i huvudet med. Eller menar Christensen att våldtäkter inte är våldtäkter? Det är ju vad han faktiskt säger? Att ett stort antal våldtäktsanmälningar inte har med antalet våldtäkter att göra? Så, hur ska man veta vilka av alla som är våldtäkter då…? Eller menar han att det finns riktiga våldtäkter och ”våldtäkter” fast de anses vara våldtäkter alltihop? Eller menar han att Sveriges officiella statistik är…desinformation…?

– Som när man såg personer peka på rapportering från andra länder om övergreppen på musikfestivalerna i somras och att det inte diskuterats i svenska medier. Men när man hänvisar till utländska medier måste man fråga sig hur sakliga de är i sin rapportering – inte bara att de rapporterar det utan hur de gör det. Hur sant är det?

För att hindra detta försöker både SI och UD ge en nyanserad bild av Sverige och motverka desinformation. Karin Nylund på UD berättar att man skickat ut en vägledning till de svenska ambassaderna för hur de ska möta falska påståenden om Sverige. I materialet, som DN tagit del av, går bland annat att läsa att ”desinformation undergräver förtroendet för staten” och att den, ”när den riktas mot Sverige, kan skada bilden av vårt land”.

Så, UD ger alltså instruktioner hur man ska bemöta desinformation. Undrar hur till exempel Rysslands instruktioner ser ut? Eller Kubas? Eller Nordkoreas? Man kan nog anta att deras nästan ser exakt likadana ut. Det som skadar bilden av Sverige mest är nog att nätet svämmar över av filmer och väl belagda artiklar om enorma problem samtidigt som media och myndigheter säger att inget konstigt sker och att inga problem finns.

Så ser råden ut.

Men detta är inte nog utan DN trummar på för fullt med ”Svenska hatsajter bidrar till svart bild av Sverige” som egentligen är en jävla dikeskörning till artikel. Jag nöjer mig dock med att ta upp en enda grej från den som är så enormt avslöjande

Så säger en som forskar om alternativa medier i Växjö. Och det är ju sant, de har gjort så. En riktig journalist hade ju direkt frågat sig VARFÖR de vänder sig till alternativ media istället för till traditionell och etablerad media och aldrig släppt frågan förrän den fått ett riktigt svar. Men sådana frågor är tydligen inte så intressanta för DN. Men de är intressanta för mig i alla fall.

Om till exempel DN har fått massor av uppgifter om stora problem i kanske Vitryssland, Kuba eller Nordkorea och vill undersöka vidare i det eftersom det är ganska anmärkningsvärda saker men när de vänder sig till det landets etablerade media så finns nästan ingenting om de allvarliga problemen. Det är nästan tomt. Någon liten notis finns men mest för att uppenbart försöka dölja vilket DN ser direkt såklart.

Samtidigt så svämmar nätet över av filmer på brinnande bilar, poliser som blir attackerade av stenar, gruppvåldtäkter i parti och minut, brinnande asylboenden, journalister som blir bortjagade och attackerade i förorter där folk säger ”det här är inte [insert valfritt land], stick! under skurar av glåpord och spottloskor”, massor av väktare på akutmottagningar, gängslagsmål, stora grupper som attackerar och rånar ensamma pensionärer, gängkrig, dagliga skottlossningar, handgranater, automatvapen, stenregn mot ambulans och räddningspersonal, mängder av sexuella övergrepp på badhus och på festivaler. Och så vidare i nästan oändlighet.

DN kollar upp lite mer noggrant och ser att etablerad media visst har nämnt problemen men hela tiden i förminskande hållning. Man skyller allt på den egna befolkningen helt enkelt trots att man vet att det inte är sant. Man säger att det alltid har varit så i landet, att den egna befolkningen alltid har begått massa gruppvåldtäkter, att det alltid brunnit massor av bilar, att vuxna män alltid har begått massor av sexuella övergrepp i grupp mot småtjejer på badhus och på festivaler, att de alltid i grupp har rånat och misshandlat ensamma pensionärer och så vidare. Man säger att det bara är anmälningsbenägenheten som gått upp. Landets statsminister/president står och säger i en intervju i ett annat land för ett av det landets nyhetsbolag att så har det alltid varit i landet! Inget nytt har hänt! Landets etablerade media påstår att landet är BÄST I VÄRLDEN på integration samtidigt som all empiri säger att de är sämst. Landets etablerade media går samstämmigt ut med att de som påstår att allt detta sker i landet bara är rasister och nazister samtidigt som det brinner i bakgrunden.

DN kollar upp hur det var för 25 år sedan och hittar inget av det som alltid ska ha varit i landet. Märkligt tänker DN och börjar undra hur landets etablerade media sköter sin uppgift egentligen.

Nu är frågan, om DN skulle göra ett fördjupat reportage om problemen i det landet, skulle de då vända sig till etablerad media, som hela tiden bara säger att det finns inga problem, allt är lugnt och som det alltid har varit och att de som påstår annat bara är rasister och nazister!!11!? Eller vänder de sig till andra källor som visar de problem som faktiskt finns och som det finns överväldigande bevis för?

Sverige har själva blivit Landet som man läser om i tidningar och som man hör om på nyheter. Landet där man om man vill få reda på hur det EGENTLIGEN ligger till inte kan vända sig till etablerad media. Det som vi ser reportage om från Kina. Från Vitryssland. Från Kuba. Från Nordkorea. Från Ryssland.

Jag förstår att det gör ont för svensk media som har en svullen självbild och ego att inse det. Så därför vill man inte inse det.

Tvärtom, man fortsätter med ÄNNU en liknande artikel, den här gången från den uppblåste Wiman, ”Utländska lögner får stöd av svenska ”sanningssägare””. TRE artiklar om samma sak utan den minsta lilla självkritik utan bara ursinniga attacker på andra som vågar påpeka att kejsaren är naken. Ungefär som Pravda betedde sig mot de som dristade sig att kritisera Sovjet. De attackerade också andra som ”undergrävde förtroendet för staten” och ”den fria pressen i Sovjet”. Och precis där som här så är det myndigheterna som basunerar ut det i ”sin” media…

Nu är Sverige inte Vitryssland, Ryssland, Kuba eller Nordkorea. Inte exakt. Men det finns drag av det vad gäller media även här. Vi har ingen stenhård regim som dikterar vad media ska skriva om med hot om avrättningar. Den stora skillnaden är att här gör media det regimen vill helt frivilligt. Fast kanske fel att kalla det för regim här, man använder väl mest det för icke-demokratiska länders styre. Men ni förstår vad som avses. VI har blivit landet där utländsk media inte kan fråga etablerad media vad som står på och förvänta sig ett ärligt svar. Därför söker sig andra länders media till alternativa källor. Precis som vi gör när vi vill veta något i ett annat land och misstänker att etablerad media där inte är helt ärliga…

Ett tydligt bevis för att till exempel DN ÄR en del av den etablerade makten i Sverige och då inte granskar den är DN:s tre artiklar utan minsta lilla kritik mot sig själva eller annan etablerad svensk media utan att de helt okritiskt matar ut vad myndigheter vill att de ska mata ut. Det är exakt NOLL kritik. Det är bara attacker på andra som vågar utmana den uppblåsta självbilden. De struntar i allt som visar att andra länders varningar kanske är ganska rätt men kanske med brister. Istället för att ta fasta på det riktiga och då samtidigt rätta till bristerna som finns så siktar de ursinnigt in sig bara på bristerna och låter allt annat vara. I deras värld är andra länders rapporteringar om Sverige en ren attack på dem själva. Andra länders media gör jobbet som man inte själv orkar/vill göra själva och sen klagar de på att de andra gör arbetet. De står, och har länge stått, som Bagdad Bob och säger ”Allt är lugnt och fint. Här finns inget att se, cirkulera era jävla rasister och nazister!”. Samtidigt ser alla att det brinner i bakgrunden bland alla stenregn och skottlossningar.

Det gör nog jävligt ont när man tvingas inse att man själv ÄR det man föraktar i andra länder…

MVH

MiT

Publicerat av MiT den 10/21/2016

https://toklandet.wordpress.com/2016/10/21/det-gor-ont-nar-knoppar-brister/