Är det så här det funkar?

Erik på Genusdebatten har nu kommit fram till del 3 av sin genomgång av Anna Lindeborgs masteruppsats. Jag själv har tidigare tagit upp den lite här.

Även Bittergubben nämndes ju ett flertal gånger i uppsatsen och har nu skrivit sina reflektioner.

Hennes masteruppsats är vad jag förstår godkänd eftersom den publicerats?

Hur går det till egentligen? Jag är ingen akademiker utan får utgå från vad som kan vara rimligt i så fall. Här har vi en masteruppsats som enligt Eriks genomgång så här långt är behäftad med ganska många allvarliga fel och brister och består mest av flum. Lindeborgs handledare är en genusprofessor Lena Martinsson som vill ”komma åt heteronormen i skolan”. Smaka på de orden lite extra…

Ok, hur kan en sådan då bli godkänd? Är det så här det går till?

Fältet som innehåller genus i någon form drar till sig en viss sorts människor (kanske inte alla men en stor majoritet) som inte tycker att verklighet och fakta är så viktigt utan underställs ideologi och den typen av människor har väldigt lätt att klia varandra på ryggen. För det KAN inte bara vara en tillfällighet att just feminister med vriden syn på verklighet dras till fältet genus. Det är som att hävda att det bara är en tillfällighet att flugor dras till koskit, de dras till den av en anledning… De hänvisar till andra genushöjdare i sina arbeten (höjdare som inte heller är så noga) och påtalar hur viktiga och duktiga de är. Den typen av människor som anser att fakta och sådant inte är så viktigt gäller ju oavsett position, dvs såväl studenter som professorer verkar tycka så.

Det blir som en cirkel där de hänvisar till andra höjdare som också skiter i fakta och reproducerar skräp helt enkelt. Och om handledaren är en professor så är det ganska lätt att anta att professorn känner de andra inom fältet och ”kanske” även känner de som ska godkänna, och då kommer ingen av de andra, som förmodligen också tycker att ideologi går före kunskap och inte tycker att det andra är så viktigt, att säga något negativt. För det skulle ju betyda att man kritiserar en professor, kollega och vän som tycker likadant och har samma inställning till verklighet och fakta som man själv har…

Och så rullar det på och skattemiljoner rullar bort och en felaktig bild av verkligheten blir alltmer ”verklig” ju fler som påstår det. Något annat sätt kan väl inte finnas för att få saker godkända fast de inte borde bli det? Vilka är det som godkänner? Är det genusfolk som godkänner? Antar att det är fler än en som ska godkänna men vilka är det? Om genusprofessor 1 inte är så noga så kanske genusprofessor 2 (som kanske känner genusprofessor 1 jätteväl och håller med henne om att ideologi is the shit eftersom de kanske har hänvisat till och hyllat varandra i sina egna arbeten) inte vill trampa sin ideologikamrat på tårna. Genusprofessor 3, 4, 5 ,6 osv nickar instämmande eftersom de också drogs till fältet av samma anledning.

Om det inte går till så här, hur går det då till när den ena smörjan efter den andra passerar gå och kasserar in godkännande? Jag vet faktiskt inte, men med tanke på hur mycket underligheter det strömmar ut från genusfolk så har jag svårt att se något annat sätt som det kan ske på.

För ett par dagar sedan så skrev jag ett inlägg som heter ”Framtiden för genusfolk?” och man skulle kunna tro att jag visste vad som skulle komma från Lindeborg men så är det inte, ibland har man tur helt enkelt   😉

MVH

MiT

Publicerat av MiT den 09/01/2013

https://toklandet.wordpress.com/2013/09/01/ar-det-sa-har-det-funkar/